Some say Fritz

Alla mina tankar går till en av mina fina vänner som tyvärr har mist sin mamma alldeles för tidigt och totalt oväntat. Det gör ont i mig att inget kunna göra och vetenskapen om hur fruktansvärt dåligt min vän mår. Hur kan livet vara så orättvist?! När jag fick samtalet igår från en annan vän så kändes det som marken under mig försvann, jag kunde inte tro på det jag hörde. jag var i chock, sånt här får bara inte hända. Jag vill skrika, jag vill gråta, jag vill vara där för henne. jävla skit säger jag bara. Att man känt dem i mer än halva sitt liv gör att det känns overkligt att personen nu inte längre finns kvar och att se en av sina äldsta vänner må så dåligt är obeskrivligt smärtsamt.

Ni som nu har läst detta vill jag att ni nu ska ägna en tanke åt min vän och en tanke åt alla era nära och kära.